Vetenskap & Forskning

”Skäms inte för att du är människa, var stolt!
Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

Tomas Tranströmer

Selected Scientific findings on Forest Bathing & Forest Therapy

Introduktion

Skogsbad och Skogsterapi är del av en mer omfattande vetenskap som undersöker hälsoeffekter i mötet mellan människa och natur. Studier på Skogsbad och Skogsterapi på olika håll i världen, har kunnat påvisa signifikanta nivåer av minskad stress, ett stärkt immunförsvar, sänkt blodtryck, en förbättrad kognitiv funktion, minskade nivåer av ångest och depression, ökad kreativitet samt flera önskvärda effekter inom närliggande områden, som gemensamt bidrar till ett ökat välbefinnande, såväl psykologiskt som fysiologiskt.

Flera studier fokuserar på fysiologiskt mätbara nivåer av ämnen i t ex blod och saliv, EEG och EKG. Andra fokuserar mer på psykologiska utfallsmått för att mäta personliga upplevelser av guidade naturvistelser.

Vi inleder här med de studier och publikationer som berör Scandinavian Nature and Forest Therapy Institute (SNFTI) och vår metodik ”Eco Forest Therapy”.

Vetenskapliga publikationer med SNFTI och ”Eco Forest Therapy”

Andra bokpublikationer där SNFTI och Petra Ellora Cau medverkar

Metaanalyser: sammanfattning av forskningsläget

Det finns numer flera sammanfattningar, så kallade meta-analyser, av forskningsläget för effekter av skogsbad, skogsterapi och naturkontakt, även kallat Human-Nature Connectedness (HNC). Här följer några av dem:

Fysiologisk forskning och välbefinnande

Intresset ökar för forskning som undersöker kopplingen mellan naturvistelser och vår fysiska hälsa. Nedan finner du några exempel på studier som genomförts på den hälsobefrämjande effekten av skogsbad, skogsterapi och naturkontakt som genomförts genom mätningar av fysiologiska reaktioner och utfallsmått, till exempel mätbara nivåer av ämnen i blod och saliv, EEG och EKG.

  • Antonelli, M. et al. (2019): Effects of forest bathing (shinrin-yoku) on levels of cortisol as a stress biomarker. En systematisk översikt + metaanalys på fysiologiska stressmarkörer, https://doi.org/10.1016/j.ijheh.2019.04.010
  • Park, B.J. et al. (2010): The physiological effects of Shinrin-yoku in adults. En experimentell studie på hjärt-kärlhälsa och det autonoma nervsystemet, https://doi.org/10.1016/j.puhe.2009.12.005
  • Igarashi, M. et al. (2021): Physiological and psychological effects of forest bathing. En metaanalys av blodtryck, puls och HRV (heart rate variability), https://doi.org/10.1016/j.ijheh.2021.113651
  • Tsunetsugu, Y. et al. (2013): Physiological effects of Shinrin-yoku. En randomiserad kontrollerad studie kring hjärta, blodtryck och humör (mood), https://doi.org/10.1016/j.envhealth.2013.02.001
  • Wen, Y. et al. (2024): Guided forest bathing vs urban mindful walk – physiological outcomes. En randomiserad och kontrollerad interventionsstudie avseende fysiologiska markörer för stress, https://doi.org/10.1002/pan3.10744

Psykologisk forskning och välbefinnande

Här nedan följer några av de studier som fokuserar på psykologiska utfallsmått för att mäta personliga upplevelser av guidade naturvistelser med självskattningsformulär eller genom intervjuer . Det är forskning som bedrivits i olika populationer och från skiftande delar av världen.

Svensk forskning och artiklar

Svensk forskning inom flera områden av miljöpsykologi har vi blivit internationellt erkänd. Detta gäller inte minst  det arbete som pågår kring den rehabiliterande trädgårdsterapin som bedrivs på SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet) i Alnarp. Men det har tidigt även genomförts studier på skogsbad. Här nedan följer ett axplock av den mångfald av svenska studier som genomförts och som förhoppningsvis kan ge vidare referenser och inspiration.

Barn och Naturterapi

I en värld där barn och ungdomar uppvisar en ökning av stressrelaterad ohälsa är forskning inom naturbaserade miljöinterventioner ett viktigt arbete. Inte minst för att vidga perspektivet på våra grundläggande behov av naturkontakt i vardagen och för att evidensbasera naturorienterade interventioner för implementering inom skola, vård- och omsorg.

Sammanfattning av positiva effekter av skogsbad och naturkontakt:

Fysiologisk hälsa

Forskningen visar att exponering för skogsmiljöer och guidade naturupplevelser kan påverka flera biologiska system kopplade till stressreglering, immunfunktion och hjärt-kärlhälsa.

Parasympatisk aktivering (”rest and digest”)
  • Lägre stressrespons (signifikant lägre kortisol)
  • Stärkt immunförsvar (ökad aktivitet hos NK-celler (natural killer cells)
  • Ökad produktion av anticancer-relaterade proteiner
  • Minskade inflammatoriska markörer
  • Ökad hjärtvariabilitet (HRV)
  • Sänkt hjärtfrekvens
  • Ökad fysiologisk avslappning
  • Reglerat blodtryck
  • Minskad fysiologisk arousal
  • Snabbare återhämtning (från stress)

Mental hälsa

  • Minskad stress, depression och ångest
  • Ökat emotionellt välbefinnande
  • Ökad koncentrationsförmåga och närvaro-upplevelse
  • Ökad positiv affekt (känslomässigt välmående)
  • Förbättrad återhämtning och stresscoping
  • Ökad emotionell reglering

Naturrelation (HNC)

  • Starkare känsla av tillhörighet och samhörighet (belonging)
  • Ökad livsmening och plats-anknytning (place attachment)
  • Ökad vilja att bevara natur (engagemang för hållbarhet)

Forskning framåt

På det hela taget uppvisar skogsbad och naturbaserade interventioner en såpass god potential för positiva hälsoeffekter att det nu kan anses vara dags att ta klivet vidare och på ett mer omfattande vis utforska naturterapier som en behandlande delfaktor i hälso- och sjukvård. Inte helt olikt den funktion som mindfulness, som delaspekt eller kompletterande behandling har fått i flera vårdande insatser.

©Copyright by Scandinavian Nature and Forest Therapy Institute. All rights reserved